visar: arkiv för november 2012

måndag 26 november

Skytree sätter neofuturistiskt rekord

 

 

27.92 miljoner japaner kan väl inte ha fel. Det är de som det senaste halvåret har vallfärdat till Tokyos senaste attraktion, Skytree. De är rekordmånga fler än man hade väntat sig. Skytree har blivit Japans mest besökta attraktion.

När jag besökte goda vänner på tionde våningen i norra Tokyo var det första de gjorde att stolt visa mig hur man kunde se Skytree från deras fönster. Jag förstod inte riktigt storheten i åter en hög konstruktion bland alla skyskrapor.

Men då fattade jag inte att Skytree är världens högsta radiotorn. För att inte tala om all symbolik som bakats in i det. Till exempel är höjden 634 meter. Det är inte något höftat, inte ens något som teknik kräver. 600 meter hade räckt eftersom det är den höjd som numera krävs i denna stad för att signalerna från ett radiotorn ska nå ut över all höghusbebyggelse. Det är också därför som det gamla radiotornet, Tokyo tower, inte längre räcker till. Dess 332,6 meter var en gång en avsiktlig rekordhöjd som överträffade Eiffeltornet med någon meter.

Men talet 634 utgör en typiskt japansk vits. Siffrorna uttalas nämligen mu-sa-shi och Musashi är namnet på den legendariska provins där Tokyo nu breder ut sig (utan att heta Musashi). En länk till historien och lite undervisning för skolbarnen i ett.

Inte nog med det. Färgen på Skytree är aijiro, den blekaste av blå indigo. Indigo är nog den mest japanska av alla färger. Genom att använda den hyllar man forna tiders hantverkare.

Överhuvudtaget hyllar man med Skytree Edo, det gamla namnet på Tokyo. Det var på 1700-talet världens största stad med 1 miljon invånare. Det märks också i belysningen av tornet. Den finns i två varianter, båda för att minna om historien, inte minst i Shitamachi, det numera romantiserade centrum där vanligt folk, hantverkare, handelsmän och hamnsjåare levde som äkta edokko, något i stil med Stockholms söderkisar och Londons cockneys.

Hela konceptet presenteras på Skytrees hemsida som en kombination av japansk skönhet och neofuturistisk design.

Trots timslånga köer flockas folk i sådana mängder inte bara från Tokyo utan från andra delar av landet att järnvägsbolagen har gjort härliga vinster sedan Skytree öppnades för allmänheten i mars i år. I omgivande Solamachi kan man givetvis köpa souvenirer och mycket annat.

Bara butiksägare på gamla shoppinggator i närheten klagar. Alla har ögonen på Skytree. Själva har de hamnat i radioskugga.  

Permalänk

måndag 19 november

Utbrott på Fuji logistisk mardröm

 

Fuji är själva symbolen för Japan. Nu visar ny forskning att ett vulkanutbrott där skulle bli mer förödande än man tidigare har föreställt sig. Fastän något sådant utbrott inte har ägt rum sedan 1707, är vulkanen aktiv.

Asahi Shimbun berättar om forskningen som studerat vilka följder det utbrottet fick. Rök steg så sensationellt högt som 23 kilometer upp i luften och aska fördes med vinden till så avlägsna områden som Ibaraki i nordöstra Japan, 15 mil från Fuji. Jordbruket föröddes totalt.

Som jämförelse sägs att vulkanutbrottet på Island för ett och ett halvt år sedan kastade upp aska något mer än 10 km i luften. Det förorsakade som vi alla minns att flyg över stora delar av Europa under lång tid ställdes in.

Det är ingen omöjlighet alls att Fuji får ett utbrott. Seismologiska instrument på dess sluttningar visar att där ofta förekommer skakningar. En speciell katastrofgrupp upprättades tidigare i år. Chefen för denna, Toshitsugu Fujii, säger att det aldrig har funnits någon plan alls för vad man ska göra om Fuji får utbrott.

Han understryker att jordbävningar ökar risken för vulkanutbrott. I samband med den förödande jordbävningen i mars 2011 inträffade mycket riktigt en jordbävning med magnituden 6,4 rakt under Fuji som fick en stor spricka.

Fujii varnar för att ett utbrott där skulle kunna påverka flygtrafik över hela världen, för att inte tala om Tokyoområdet med över 20 miljoner invånare. Överhuvudtaget skulle det bli ”en logistisk mardröm”, enligt katastrofchefen.

Permalänk

måndag 12 november

Tokyo får Världsmaraton

New York maraton blev inställt i år på grund av stormen Sandy. Men en sak gick ändå planenligt: Tokyo välkomnades in i kretsen av städer som håller Världsmaraton. De andra är Berlin, Boston, Chicago, London och så förstås New York.

I slutet av februari brukar söndagsmorgnarna i Tokyo omkring kejserliga palatset vara stillsamma. Men om man som jag inte är så entusiastisk över att jogga kan man bli lite ställd av att se polisspärrar och folksamlingar där när man tidigt kommer med bussen in från flygplatsen.

Tokyo Maraton har varit ett stort evenemang i många år redan. Vädret brukar vara ganska idealiskt, omkring tio plusgrader mitt på dagen och luften så klar att man kan se Fujiberget 10 mil bort.

Sedan 2007 har detta maraton blivit så populärt att ”bara” 36 000 får delta av de omkring 300 000 som brukar anmäla sig.

Tokyo Maraton lever upp till alla krav för ett World Marathon Major: tillräckligt många proffsdeltagare men också tillräckligt många amatörer,  tillräcklig prissumma och stort mediaintresse. Det sista kravet, 25 års historia, gav leningskommittén avkall på.

Tokyo Maraton har också ett stort antal sponsorer, från BMW Japan till Seiko klockor.

Det är det enda världsmaraton som går av stapeln i Asien. Den 24 februari 2012 går startskottet. Anmälningstiden är förbi.

Tokyo laddar upp för att försöka få OS 2020 och Tokyo Marathon kan bli en fjäder i hatten inför kandidaturen, hoppas somliga.

Under tiden trängs över tiotusen joggare morgon, middag och kväll på trottoarerna runt kejserliga palatset. Palatsområdet med sin stora park brukar jämföras med hålet i en donut. Rundan är fem kilometer och småföretagare har upptäckt affärsmöjligheter med att hyra ut säkerhetsboxar, dusch, hörlurar med musik och annat en joggare kan behöva.

  

Permalänk

lördag 3 november

Gruppjympa energisparande

 

Japans energiproblem efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima förra året har föranledde regeringen att starta en sommarkampanj, Cool share. Nu är det dags för vinterkampanjen, Warm share. Det gäller alltså att dela med sig av värmen.

Tipsen anslås just nu över hela landet.

Ett av de mest tilltalande är väl att äta varm mat. Det japanska kökets nudelsoppor, med ramen, soba eller udon, är lätt tillgängliga på alla lunchrestauranger, och nabe, med lite mer substans, som grönsaker med fisk eller kött, är bekanta favoriter.

Restauranger kan få speciella loggor om de bjuder på något varm, örtte till exempel.

En mera bokstavlig variant av energisparande är att hela familjen samlas i samma rum och låter de andra utrymmena förbli kalla.

Ett tredje sätt är gruppjympa. Tänk åkarbrasa. Men tre eller fler som hoppar tillsammans behöver ännu mindre tillförsel av annan värme.

Till saken hör att tipsen egentligen inte alls är främmande för japaner. Traditionellt har de det väldigt kallt i husen. I en stor del av Japan blir det minusgrader och snö på vintern. Trots det har man i århundrande bara haft lite glödande träkol i en porslinskruka att värma händerna över. Och så mycket på sig förstås. Man värmer fötterna under en bordsvärmare, kotatsu (som numera är elektrisk). Kanske får man under kommande vinter avstå från den elektriska filten och de elektriska tofflorna och den elektriskt uppvärmda kjolen på kvällarna. Luftkonditioneringen, som alltså fick stå outnyttjad under sommarens Cool share, bör nu helst inte ställas om till att blåsa varmluft.

Men för många innebar faktiskt regeringens riktlinjer inget annat än det gamla vanliga vintertipset: varma kläder både ute och inne.

Dock är det fortfarande 17 grader i Tokyo. 

Permalänk

 
stäng