visar: arkiv för oktober 2013

onsdag 30 oktober

Nära 10 miljarder SEK för dröm om speldominans

När jag var i Finland nyligen kom det en fullkomligt förbluffande nyhet: Det lilla företaget Supercell,som nästan ingen icke-ungdom hade hört talas om, sålde 51 procent av sina aktier för 1,2 miljarder euro.

                Det lät fullkomligt vansinnigt. Supercell startades 2010 av två unga män och har nu lite mer än hundra anställda. De gör spel för mobiler men har bara lyckats med några få hittills. Mest kända är Clash of Clans och Hay Day.

                Köparen är Soft-Bank, ett japanskt mjukvaruföretag. Det har skapats av Masayoshi Son, som i åratal har kommit med den ena fantasirika satsningen efter den andra. Medköpare var GungHo, som drivs av hans bror Taizo Son och också gör mobilspel.

                Ägarna till Supercell var förstås glada. Hälften av köpesumman tänker de dela ut bland sina anställda, någon miljon kronor var. Men resten tänker de använda för att investera – och det ska göras i Finland. ”Vi vill stödja finska uppstarter”, deklarerade de och tillade att de gärna betalar skatt i Finland. Idel hurrarop för dem.

                Men vad har bröderna Son tänkt sig? Är Supercell verkligen värd över en miljard euro? New York Times skickade genast sina tokyokorrespondenter på jobb. De kom fram till att asiater satsar på att ta ledningen för mobilspel. Det finns en enorm marknad där. Ta till exempel Kina, där det var förbjudet med spelkonsoler ett tag men nu, när förbudet har luckrats upp, har ungdomarna redan hunnit vänja sig vid att ha spelen på mobiler. Och i Tokyo kan var och en konstatera att mobilspel är som gjorde för urtråkigt, långt pendlande – varken böcker eller manga har klarat konkurrensen.

                Nästa asiatiska steg blir världen, spås det. Konceptet är redan beprövat: gratis spel men pengar att tjäna på uppgraderingar och tillhörande produkter. Glöm den japanska statens ekonomiska problem. Privat finns det tydligen hur mycket som helst. I alla fall om man hoppas på att upprepa en annan finsk framgång på området: Angry Birds, en framgångssaga inte minst i Kina.

Permalänk

fredag 11 oktober

Japanerna läser bäst - trots 1945 skrivtecken

 

Japan hamnade i topp – före Finland – i en internationell undersökning som OECD gjort i 23 länder med tusentals personer i åldern 16-65 år. Testerna gällde läskunnighet, matematik och ”problemlösning i teknologirik omgivning”.

Speciellt den japanska läskunnigheten imponerar storligen på den som tänker efter. Här klagar vi i Sverige över att läskunnigheten sjunker. Vi har 28 bokstäver. I Japan är kraven väldigt mycket större. Där måste man behärska 1945 kinesiska skrivtecken, 2 system med 48 tecken vardera samt våra bokstäver (utom å, ä och ö).

Från första skolåret tragglar man hundratals tecken per år för att kunna dem alla när man har gått 12 år i skolan. Först då kan man till fullo läsa en dagstidning.

Och sedan gäller det att hålla på hela tiden, för tecknen är svåra och ofta ologiska. Ett enda tecken kan bestå av upp till 23 streck, som dessutom ska skrivas i rätt ordning. Använder man inte tecknen glömmer man dem.

Att läsa svenska är lätt, jämfört med japanska. Naturligtvis finns det de som har lässvårigheter, ibland ohjälpliga. Men alla andra kan helt enkelt skatta sig lyckliga. Ta nu och stäng av Candy Crush och läs den där boken istället!

Permalänk

onsdag 2 oktober

Vad vill kvinnorna?

 

Japans premiärminister Shinzo Abe har lovat att dagisverksamheten ska utvidgas de närmaste åren så att kvinnor får större möjligheter att arbeta utanför hemmet. Det är efterlängtat besked även om han talar om förändringar flera år framåt i tiden.

Men nu släpps en undersökning från ministeriet för arbete, hälsa och välfärd som gäller japanska kvinnor 15-39 år och deras liv. 3000 personer, män och kvinnor, tillfrågades. Något överraskande svarade 34 procent av dem som var ogifta att de ville bli hemmafruar på heltid. 38 procent ville inte det. Resten hade ingen åsikt.

Mycket i undersökningar gäller naturligtvis hur frågan ställs. Men uppfattningen att det är en heltidssysselsättning att ta hand om hem och barn är vanlig. En kvinna som gör karriär trots att hon har familj får ofta höra att hon är självisk.

Ännu mer överraskande var dock att bara var femte man ville att hans hustru skulle bli hemmafru på heltid.

Huruvida det beror på att männen inte vill ha hela försörjningsbördan eller kanske inte tror sig klara av att bära den eller någon annan orsak framgår inte av rapporteringen om undersökningen. 

Permalänk

 
stäng