visar: arkiv för juli 2015

torsdag 30 juli

Abe pressad inför 15 augusti

Livliga diskussioner pågår nu i Japan inför den 15 augusti. Det är 70 år sedan Japan kapitulerade i andra världskriget. Japans premiärminister Shinzo Abe ska då hålla ett tal där han förväntas ge den officiella synen på Japans aggressionskrig och på framtiden. Talet kommer att få stor inverkan framför allt på grannländernas syn på landet och på den nuvarande regeringens utrikespolitik.

Det kommer också att påverka världens uppfattning om Japan och visa på i vilken grad Japan har gjort upp med sitt förflutna.

524 japanska och internationella forskare har undertecknat en maning till Abe att komma med ett uttalande som ”måste ta ett steg framåt” vad gäller att erkänna Japans skuld i kriget. Det gäller inte minst två omdebatterade officiella uttalanden:

Det så kallade Konouttalandeet 1993 och uttalandet 1995 vid femtioårsdagen av krigsslutet.

Konouttalandet kallas så efter Yohei Kono, regeringspolitiker som ledde en undersökning gällande de så kallade sexslavarna, kvinnor från många asiatiska länder som användes som prostituerade för soldater under kriget. I uttalandet sägs för första gången att det var Japans armé som tvångsrekryterade dem. Men premiärministern Abe har sagt att han inte tror på detta och har medhåll av andra konservativa som inte vill erkänna Japans skuld i olika aspekter av kriget. En ny undersökning som därför beordrades säger istället att det var privata rekryterare som var ansvariga. Så sent som i juni i år vidhöll Kono med emfas att resultatet av hans undersökning är riktigt.

Frågan om sexslavarna är brännande, inte minst i relationerna med Korea, varifrån många av kvinnorna kom. Internationellt fördöms Japan sedan länge för kvinnohandeln.

Uttalandet 1995 gjordes av Japans enda socialistiska regering sedan en kortlivad sådan på 1950-talet. Den leddes av Tomiichi Murayama och satt bara ett och ett halvt år. Det var första gången som Japan officiellt bad om förlåtelse för ”skador och lidanden” som landet hade förorsakat under kriget.

Sedan dess har krav på mera konkretiserat erkännande av olika krigsbrott växt. Ett exempel är massakern i Nanking i Kina där upp emot 300 000 människor dödades. Många ultrakonservativa förnekar att den ägt rum eller hävdar att siffrorna var oändligt mycket lägre.

Premiärminister Abe har nu att kompromissa mellan sin egen övertygelse om att Japan inte behöver be om förlåtelse för någonting och omvärldens förväntan att Japan officiellt 70 år efter kriget i ord och handling erkänner vad som skedde under vad som i Japan ofta kallas Det femtonåriga kriget – i kolonin Korea, i Kina, Sydostasien och Stilla Havet.  

Permalänk

måndag 13 juli

Världsrekord för OS-arena

 

OS-projekt brukar bli dyrare än beräknat, men huvudarenan för Tokyo OS 2020 kommer att spräcka alla rekord. Den blir mer än dubbelt som dyr som den dyraste hittills. Det står klart redan nu och trots att de ursprungliga ritningarna har reviderats.

Den irakisk-brittiska succéarkitekten Zaha Hadid vann tävlingen om stadion med ett spektakulärt förslag som uppifrån ser ut som en stor mussla. Japanerna, som naturligtvis ville ha något iögonenfallande, inte minst efter Pekings omsusade OS-arena Svalboet, föll för henne. Själva konstruktionen är så intrikat att man såg bygget inte bara som spännande utan också som ett tillfälle att visa tekniska lösningar som bara japanska ingenjörer skulle kunna klara av.

Men elaka tungor brukar säga att Zaha Hadid inte bryr sig om de praktiska problemen, eller kostnaderna, för att förverkliga hennes ritningar. Japanerna har nu in på bara skinnet fått erfara att det är sant. De hade redan skurit ner på dimensionerna och dessutom skjutit upp planerna på att göra taket öppnings- och stängbart.

Nu visar det sig dessutom att stadion enligt senaste beräkningar kommer den att kosta  17,8 miljarder kronor.

 Som om inte det var nog, är det ännu inte klart vem som ska betala. Japanska staten och Tokyo förhandlar för närvarande.

Båda parter är säkert medvetna om att siffran inte är slutgiltig.

Bygget påbörjas i oktober i år.

I maj 2019 ska det stå färdigt.

Och betalt.

Permalänk

söndag 5 juli

Kontroversiella världsarv godkända

Japan har fått 23 nya världsarvsplatser trots utdragna protester från Sydkorea.

Det var först efter förlängda förhandlingar som frågan äntligen fick en lösning idag, söndag, vid ett möte med FN:s Världsarvskommitté.

Dispyten gällde Japans ansökan om att 23 industrianläggningar som byggts i slutet av 1800-talet skulle bli samlat världsarv med namnet Meiji Industrirevolution.

Meijitiden 1868-1912 var en exceptionellt omvälvande tid, inte bara om man ser till Japan utan också i jämförelse med vad som skedde i andra länder i samband med den industriella revolutionen. Från ett mycket traditionellt och isolerat samurajsamhälle gick Japan på några få årtionden till att bli en högt utvecklad industristat. Hela samhället omvandlades när unga samurajer gjorde uppror mot sitt eget samhällssystem med målet att inte koloniseras av västvärlden utan bli jämbördigt.

Förvandlingen skedde genom att man lärde allt man såg som viktigt från Väst och kombinerade det med egna teorier och resurser.

Ett av de mest spektakulära resultaten var Japans seger över Ryssland, en europeisk stormakt, i rysk-japanska kriget 1904-05.

Men de många platser där grunden till detta under lades var också anläggningar som blev viktiga under Japans fortsatta tillväxt och andra världskrigets aggressionskrig. Det drabbade Kina från 1930-talet framåt och Sydostasien och inbegrep stora delar av Stilla Havet i striderna mot USA som börjat med Japans anfall mot Pearl Harbor 1941.

Under en stor del av denna industriella utveckling, från 1910 till 1945, var Korea japansk koloni. Många av dem som arbetade i de industrier som nu blir världsarv var koreaner. De hade i en majoritet av fallen blivit tvångsrekryterade. Därför ville Sydkorea att detta skulle framgå av beskrivningarna över de enskilda anläggningarna genom att man kalla dem just tvångsrekryterade. Japan däremot hade först inte tänkt sig att ta upp frågan om koreanska arbetare överhuvudtaget men lanserade sedan benämningen ”mobiliserade för krigsansträngningarna” med förklaringen att detsamma gällde alla japaner.

Världsarvet är långt ifrån den enda tvistefrågan mellan Japan och Sydkorea. Den mest inflammerade gäller ianfu, ”trösterskorna”, det vill säga sexslavarna, kvinnor, varav många var koreanskor, som tvingades vara prostituerade för japanska soldater under kriget. Japan vägrar att ge dem officiell ersättning och både i regeringskretsar och vissa konservativa läger vägrar man att överhuvudtaget erkänna att de organiserats och utnyttjats.

Nu när frågan om Meiji industrirevolution är löst kommer många platser i Japan att vänta sig ökad turism. En av de mest kända platserna är Gunkanjima, Krigsskeppsön, utanför Nagasaki, den spöklika ruinstaden från Bondfilmen Skyfall.

 

Permalänk

 
stäng